Skrivet av: Sanna | 22 februari, 2014

Amygdala

Härom kvällen var jag iväg och lyssnade på ett föredrag av Mia Törnblom, världens bästa Mia Törnblom, vilken kvinna! Mia har varit en förebild för mig under många år, denna fantastiska kvinna hon är ett energiknippe och jag gillar henne av många anledningar men den största anledningen är att hon har tagit sig ur sitt drogmissbruk och kan vara öppen, rak och så ärlig om det, hennes historia är så enastående så att jag får gåshud.

Mia pratade mycket om hur vi tänker och om hur vi gör när vi lyckas eller misslyckas. Varför vi slår på oss själva när vi har missat eller gjort något fel, hur vi gärna skyller i från oss vi har gjort något fel och hur vi ”säljer” oss själva inför andra, alltså hur folk uppfattar oss. Det är mycket intressant!

Jag har aldrig gillat idrott, jag tycker att det är så löjligt när jag ser idrottare som slänger av sig tröjan när de har gjort något stort, slänger sig på mage och leker säl och sådana där andra idiotiska saker. Sådana där sker gör dem tamejsjutton alltid när de har lyckats,och jag tycker att det är divigt, löjligt och vill kräkas på dem. Iallafall ville jag det, fram tills efter Mias föredrag då hon frågade vad vi gör när vi har gjort något bra. Jag vet ju vad jag gör eller snarare hur jag låter när jag har lyckats med något. Det var då tanken slog mej! Jag gör ju samma sak, fast ljudmässigt och det händer att jag studsar runt när jag tjoar också. Jag gör ju som dem, fast på ett annat sätt och kanske inte helt med samma bakomliggande tanke utan mer för att jag reagerar på det som hänt. Idrottarna planterar en känsla i hjärnan som de minns, det gör jag också, fast inte medvetet, jag och min omgivning tycker nog mest bara att jag är tokig men nog är det så att jag planterar en god känsla i hjärnan jag med! I Amygdala. Det är i Amygdala vi bland annat planterar våra känslor av det vi upplever. Är något obehagligt så planterar vi det, är något bra så planerar vi även det så när något händer, det som är bra eller mindre bra så får vi en känsla inför det just för att vi har varit med om det förr, vi är förberedda och vet precis hur det kommer att kännas. Amygdala är smart, den minns hur vi känner inför vissa saker och därför får vi ibland upprymda och olustiga känslor när vi ska göra vissa saker. Amygdala minns allt. Så nu är det bara att börja träna Amydala! Assa och dissa så det känns! Jag har redan börjat och det är så häftigt. Hur min sen min omgivning uppfattar mig är en annan sak 😉

På det här medvetna sättet kan man träna upp sitt känslotillstånd inför något och så fort man har uppnått något så ska man släppa fram känslan och visa Amygdala att det här gjorde vi bra! Samma sak när man har gjort något mindre bra så kan man istället för att hitta ursäkter, ta till sig kritiken för det man oftast tror när man blir kritiserad är att man inte är omtyckt, men det handlar inte om det, det är ju det man har gjort som kanske var mindre bra. Det mina vänner en en stor skillnad och tänker man så, så kanske vissa saker blir mindre obehagliga.

Samma sak, när du får frågan, vad är du bra på? Vad svarar du? Jag är säker på att många svarar att jag är bra på att lyssna, vara omtänksam och så är jag snäll också, iallafall så tror jag att jag är bra på att lyssna, ibland…bla bla..Men herregud människa, vad är du bra på?! Tänk om man kunde säga jag är bra på att måla, mina tavlor blir skitsnygga och jag är grym på att hålla föredrag. Är man bra på något så är det klart att man ska ”sälja” det vidare, det är klart att man vill visa världen att man är bra på det man gör, men hur ska världen få vet det då vi alltid ska vara så blygsamma, inte ta plats och inte skryta, för gör vi det så uppfattas vi som skytmånsar. Det här vill jag bli bättre på, och jag vill att folk ska kunna säga vad de är bra på utan att bli stämplade som egonissar.

Jag undrar också hur svårt det ska vara att kunna ta emot beröm? Men vilken fin tröja du har! Va jaha tycker du det, den här gamla trasan som jag hittade i garderoben…man borde egentligen bli glad och säga tack och efter det sätta punkt. Det är för många svårt, jag vet, men om man kunde tänka lite extra på att sätta punkt efter att man har fått beröm eller uppskattning även om man får bita sig i läppen så jag tror att det vore så mycket enklare om man bara kunde säga tack och fortsätta briljera. Det är när vi briljerar vi får en känsla, en känsla som även den planteras i Amygdala, så nästa gång vi tar på oss den där tröjan så föds det nya friska känslor, den här tröjan mår jag bra av att ha på mig för den är fin och passar mig, vem vet, det kan vara den tröjan med den känslan som gör att vi klarar av att ta oss upp för dagens uppförsbacke. Vad vet jag 🙂

Bild”Hur som helst, jag tränar min Amygdala, vad tränar du?”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: